Kökslandet nere vid åkerkanten fick sin början 2016 efter många års längtan efter en soligare plats att odla grönsaker på. En yta på 80m2 plogades upp och hela första sommaren gick åt till att grepa igenom ytan för att få bort kvickroten. Detta gjordes i repriser vartefter som den kom upp! Kvickrotsbekämpandet pågick även nästföljande somrar, speciellt utmed den södra kanten ditåt jag förstorat i två repriser! I kökslandet har det alltid också växt en massa gräs då jorden har en gedigen fröbank av dessa i.o.m sin historia som åker!  På köpet har jorden dessutom alltid varit tungarbetad p.g.a. att den är så vattenmättad. Siltrik jord är sådan! På våren har den rett sej och gått att bearbeta först tidigast i maj-juni månadsskiftet. Så då alla andra hade sina sådder gjorda påbörjade jag mina, med att ogräsränsa grästuvor som ju såklart hade hunnit växa till sej i vårvärmen! Detta har ju då också inneburit att mina grödor blivit klara först senare på höstkvisten jämfört med andra.

 

Även om jag täckodlat så har det alltid varit en massa jobb i början av säsongen för att få kökslandet i ordning. Till högsommaren har allt ändå blivit riktigt bra, då grödorna kommit upp och marken blivit inbäddad med ett tjockt lager gräsklipp, som jag lyxigt nog har tillgång till från någon av våra avslagna vallar. I högsommar värme och utan regn har man haft nytta av silt jorden och dess vattenhållande egenskaper men jag kommer också ihåg en förödande höst med mycket regn, då mina rotsaker drunknade. Hela grönsakslandet var då en enda geggamoja. Efter den hösten grävdes ett grunt dike runt hela landet för att leda vattnet till en ytvatten brunn.

Foto från 23 juli 2019. Täckodling med gräsklipp. I framkanten andra årets palstrnacka som gått i blom och gjort frö.

Historisk flygbild från Paikkatietoikkuna.

Idag går en häck av Bocking 14 vallört runt hela landet. Den fungerar som en spärr mot kvickroten i omkringliggande mark. Den försöker envist växa in men jag är på alerten och rycker av den när den kryper in i de grunda dikena och upp mot vallörten och landet. Vallörten används förståss även som gödslande täckmaterial i kökslandet och till att tillverka gödselvatten till växthusets tomater!

Ogräs slitandet i odlingsbäddarna är nu ett minne blott då jag idag odlar no digg. Petar man inte omkring i jorden så lyfter man heller inte upp ogräsfrön till solljuset så de gror. Då jag inte mera gräver så kan jag också göra sådderna tidigare eftersom jag inte behöver vänta på att jorden skall torka upp för att kunna bearbetas. Får man problem med ogräs (vilket jag alltid får) kan man tillfälligt täcka med svart plansiloplast och kväva bort ogräset innan man sår eller planterar ut plantor. En annan fiffig metod från market gardening är att ta kål på ogräset genom flamning av bädden innan den odlade grödan kommer upp. I morotsbädden tex. kan man så in lite rädisfrön som indikerar att det är dax att flamma, eftersom rädisorna gror något före moroten. Därtill är nu gångarna sedan 2022 anlagda med paff + bark så där behöver jag ej heller rensa. Vila för mej och arbetsro åt marklivet så de kan mata mina grödor med all näring som de behöver! Med marklivet i åtanke sådde jag sommaren 2023 vitklöver runt några av odlingsbäddarna. Med ett växande marktäcke minskar man på de så kallade svarta veckorna, genom att levande växter håller igång fotosyntesen såväl sen höst som tidig vår, då inga ätbara växter odlas. Levande växter (eller täckodling) krävs ju för att jordmikroberna skall förses med mat och för att hela jord ekosystemet skall hållas igång. Klövern kan (och bör) klippas under säsong och användas som gödande täckmaterial. Vitklövern har god förmåga att sprida sej med utlöpare och den måste ses efter för att ej bli till ett ogräs. Min tanke är att det går alltid att kväva bort den med plansiloplast ifall den sprider sej okontrollerat. Jag skall dock ge detta försök en chans under ett par år för att se hur det fungerar i praktiken!

Rotogräsdrabbat område inpaketerat med plansiloplast, här odlas det nästa gång först 2024!

Rödbetsbäddens kanter insådda med vitklöver.

30 juli 2023. En bädd som varit intäckt med plast i 3-4 veckor är nu fri från ogräs och redo för en sensommarsådd av rädisa, rättika, spenat och broccolirybs.

 

På bilden kan ses: morot till vänster, Brottby bondböna i mitten (med vitklöverkant), rödbeta till höger och purjo & rotselleri framtill.

Hugad och med ny iver av hur lätt det är att skapa nya bäddar med no dig, täckte jag in ett 50m2 stort område med plansiloplast sommaren 2022. Platsen är precis bredvid det befintliga kökslandet så det är samma åkermark full av kvickrot! Denna plätt hade jag tänkt ta i användning fr.o.m sommaren 2023 men då jag på våren lyfte plasten i ena kanten och såg att det ännu fanns kvickrot kvar, ändrade jag mej! Jag grävde enbart ett dike för att förhindra kvickrotens framtida framfart, gjorde en bädd med paff + häst och höns skit och täckte in det igen! Först år 2024 öppnar jag upp för att plantera in en kant av vallört närmast diket och för att göra två odlingsbäddar. Planen är att gå långsamt framåt för att ej ta vatten över huvudet. Därtill tänker jag att det nya området ska få bli en plats för kålodling där jag varje år gör nya bäddar på ny mark och på det viset få in en rotation på var kålen växer (med tanke på klumprotsjukan)! Alla dessa bäddar kommer att bli av samma längd och bredd, vilket underlättar med kålnät, fiberduk och plansiloplast för kvävning av ogräs!

Fotot nere till vänster är från 23 juli 2019. Det är andra års haverrot som gått i blom. Brukar alltid spara någon planta som får övervintra och gå i blom därpå kommande år för att kunna ta eget frö. Haverrot och palsternacka är exempel på sådana växter som gror bäst på färskt frö, så att fixa eget utsäde är att föredra framom köpefrö, som man inte alltid vet åldern på! 

Palsternacka frö som liknar dillens, fastän något större.

Dillfrö.

Eget utsäde tar jag även av kultursorterna; potatislök Lappeenranta och Pudasjärvi, Brottby bondböna, Jorma nakenkorn, Malmgård gråärt och Lokförare bergfälts jätteärt.