Permakultur Holistic Management - Regenerativt jordbruk

Permakultur är ett komplext koncept att ta in, om än väldigt väldefinierat. Permakultur kallades i begynnelsen Permanent agriculture, permanent jordbruk. En medveten design om hur man skapar och underhåller ett jordbruksproduktivt ekosystem, som har samma mångfald, stabilitet och motståndskraft som naturliga ekosystem. Den röda tråden ligger i att arbeta med naturen snarare än mot den, och utöva eftertänksam observation snarare än tanklöst arbete. Numera innefattar desingsystemet även socialt ansvar och därför har agrikultur delen i ordet slopats och man talar om Permakultur.  Designsystemet kan användas i vilket som helst människoskapat system, smått som stort. Det kan användas i tex. odlingssystem, skolsystem eller hälsosystem. Verktygsbacken som permakultur bjuder på kan altså användas till annat än odling, även om det på min gård och webbplats handlar om just det.

 

Permakultur omfattar alltid en nogrann analys innan själva designen. Till designarbetet kan permakulturens 12 principer användas. Principer som handlar om att fånga & lagra energi, bygga nätverk och sluta kretslopp. Principerna innefattar å sin sida en massa metoder. Det viktiga är inte att med våld använda sej av dem alla, då man planerar sin bostadstomt exempelvis. Viktigare är att se det stora sammanhanget och att ta fasta på vad som kommit fram under analysen. Vem bor här, vad har personen/personerna för visioner och resurser, mänskliga som materiella? Var befinner sej platsen och vilka specifika egenskaper har den, som tex jordmån och odlingszon? I vilken större kontenta befinner sej platsen både geografiskt men även socialt?

Holistic management, Holistisk förvaltning, är ett bra komplement till Permakultur och gör permakulturprojekt mer benägna att lyckas. I holistic management finns verktyg för bra beslutsfattande, vilket saknas i Permakultur systemet. Det kan lätt hända att man planerar och utför permakultur projekt för att senare upptäcka att de inte passar in i platsens eller individens/individernas större kontentta, visioner och mål på lång sikt. Att man ivrar iväg och spretar ut och skapar något man i långa loppet inte klarar av att hålla i rullning och att man senare står inför personliga, sociala eller ekonomiska problem. Att man en dag 'vaknar upp' i insikten att man skapat sej en framtid som man på riktigt inte vill vara del av. Att man står där med ouppfyllda behov efter många års svett och slit! Detta kan jag själv skriva under på, att av ren iver göra en det ena och andra i trädgården, få intryck utifrån och implementera dem på den egna gården, för att sen upptäcka att det inte passar in i ens liv och livsstil. Sen gör man om för att kanske åter ta ett dåligt beslut, vilket leder till att man fortsätter den dåliga spiralen med att 'göra om', igen en gång!

Vi tenderar alla att fatta beslut baserat på att lösa ett problem, möta ett behov eller reagera på en möjlighet utan att konkretisera det bredare sammanhanget och konsekvenserna av det beslutet! Holistiskt beslutsfattande är därmed till nytta för var och en av oss. Holistic management beslutsfattar verktygen går att använda på vilken helhet som helst, på en själv, på ens familj, ens företag eller någon organisation man är del av osv. Det är inget som är exklusivt för jordbruk även om det ofta förknippas med det och Allan Savory med betesrotation (holistisk betesplanering).

 

För att man skall uppnå målen i den helhet man skapat/tänker skapa, går man igenom en process där man svarar på nyckelfrågor. Bör påpekas att det inte handlar om någon plan om vad som skall göras utan det handlar om värderingar och förhållningssätt. Det man skriver skall vara i positiv anda och inte handla om hinder och problem!

 

Tågordningen är följande:

Förtydliga helheten som du hanterar och fattar beslut om. Vilka är inblandade med veto rätt i det hela? Vilken support finns tillgänglig? Därefter gör upp en 'statement of purpose', dvs en syftesförklaring där du på 2-3 meningar beskriver vad helheten skapades för att göra och därmed varför den existerar. Är flere människor inblandade kan var och en först skriva på sitt håll varefter man sammanfogar och gör det till ett uttalande. Den skall vara skriven så, att de inblandade när de läser den, känner resonans med det och det skall vara en påminnelse om varför man ens bryr sej om att involvera sej i denna helhet. Här listas även alla resurser man har att tillgå; pengar samt fysiska och mänskliga tillgångar.

 

Zooma in. Vad vill de inblandade nyckelpersonerna få ut av helheten som hanteras. Vad är destinationen och hur navigerar man dit. Vilka faktorer är man beroende av för att ha någon chans att nå dit? Denna andra del kan ta längre tid i anspråk att göra, kanske ibland uppemot ett år om det är en större helhet som tex en organisation. Det viktiga är dock att skriva ner något och sen bearbeta och vidareutveckla vartefter som. I denna fundering kring livskvalité i ditt holistiska sammanhang uttrycker du anledningarna till att du gör det du gör. Vem du är och vem du vill bli? Dessa motiveringar borde sporra och uppmuntra. De ska tala om behov som du vill tillfredsställa nu, men också om det du försöker uppnå på lång sikt. Av hela ens hjärtat gå in på, vad som är viktigt och varför? Ett bra tips är att, det som skrivs skall skrivas i presens och uttryckas med verb! Det du skriver skall få dej att 'känna' känslor!

 

Styr upp det hela. I denna punkt specificerar du hur du måste bete dej och agera på daglig basis för att du skall uppnå din uppsatta livskvalité? Därtill behöver du också beskriva hurudan platsen du hanterar och de involverade människorna behöver vara, för att du skall nå livskvalitémålet. När du beskriver människorna omkring dig, ditt land, infrastrukturen, ekosystemets hälsa och ditt samhälle, gör det igen levande genom att skriva i nutid.

 

Se till att beslut som tas leder mot den önskade destinationen, verkställ och använd feedback för att hålla dig på rätt spår!

 

Ifall det för dej känns som att ditt nuvarande sätt att fatta beslut bara tar dej i cirklar eller att de kompromissar med hur tillfredsställande ditt liv känns - läs mer om Holistic Management och beslutsfattar ramverket och du kanske hittar ett för dej bra sätt att fatta beslut! Det är idag svårt att hitta information på svenska men här är två länkar på engelska som kan hjälpa dej att göra din egna HM ramverk. Den första en 2 sidig PDF och den andra en tredelad artikelserie.

https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://carolinafarmstewards.org/wp-content/uploads/2018/11/Holistic-Goal-101_-The-Basics.NicoleDelcogliano.pdf&ved=2ahUKEwjK3Yzojav9AhWdBhAIHS6sC3cQFnoECA0QAQ&usg=AOvVaw2iHj9P0m4uMpHrVq7PGEPy

 

https://holisticdecisionmaking.org/resources/articles/

Så som det oftast talas om i vårt land, sammankopplas Ekologisk odling främst med EU:s direktiv om vad en får och inte får göra i odlandet eller djurhållningen. Ekologisk odling i sej finns ju även bortom byråkrati och stödsystem, storskaligt och småskaligt! Ekologisk odling som sådan utesluter inte heller att den kan implementera andra filosofier, som tex. 'no till' där jordbearbetning med tex grep/plog inte idgas, eller andra regenerativa metoder i att bygga upp jordhälsa. Likväl kan delar ur permakulturprinciper användas. Däremot behöver tex regenerativt jorbruk inte vara ekologisk odling. Regenerativt jordbruk kan använda konstgödsel, insekticider, pesticider och fungicider om de så väljer. Regenerativa jordbruket har inte heller principer gällande socialt ansvar. I USA finns dock sedan 2017 certifieringen, Regenerative Organic Certified™, som inbegriper kriterier om jordhälsa, djurhälsa och socialt ansvar på gårdsnivå. Certifieringen som handhas av ROA, Regenerative Organic Alliance, förekommer i dagsläget inte i Europa.

 

Vill man sälja sina ekologiskt odlade grödor i dagens livsmedelssystem krävs certifiering med allt vad det innebär. För konsumentens del är de ekologist odlade produkterna lätta att hitta via EU:s logotyp, det gröna lövet! Odlar man med en mer holistisk syn så kan producenten ansluta sej till flere kontrollorgan och använda sej av deras märkningar. Sådana certifieringar är tex. Krav och Demeter. 

 

Permakulturens 12 principer

  1. Observera och interagera
  2. Fånga och lagra energi
  3. Få en avkastning
  4. Tillämpa självreglering och acceptera feedback
  5. Använda och värdesätta förnybara energikällor
  6. Producera inget avfall
  7. Design från mönster till detaljer
  8. Integrera snarare än segregera
  9. Använda små, långsamma lösningar
  10. Använda och värdesätta mångfald
  11. Använda kanter och värdera marginaler
  12. Använda förändringar kreativt och reagera på dem

HOLISTISK = Helheten är större än varje enskild del.

Regenerativt jordbruk förespråkar en övergång till markmetoder som minimerar markstörningar samtidigt som fotosyntesen, rottillväxten och det övergripande markekosystemet maximeras. Inte bara upprätthålla nuvarande tillstånd av odlingsmarken utan återställa och vidareförbättra jordens funktioner och prestationsförmåga för ekosystem överlag, med start från jordhälsan. För att förbättra jordhälsan, öka biodiversiteten och främja ekonomisk motståndskraft i jordbrukssamhällen används följande principer:

 

  1. Minimera jordstörning.
  2. Hålla marken täckt med växtlighet eller växtrester.
  3. Maximera mångfalden av gröda.
  4. Maximera tiden med levande rötter i marken.

 

Alla principerna går ut på att måna om micro- och macrolivet i jorden och låta dem utföra sitt jobb. För en bördig jord i balans ska man ej störa, utsätta eller svälta markbiologin, för tillsammans med växterna är de en del av ett ekosystem som behöver vara i balans för en lyckad, näringsrik och god skörd.

 

1. Oberoende om man stör jorden kemisk med konstgödsel, fysisk med plogen eller biologiskt med träda orsakar man skada i markens ekosystem. Att minimera markstörningen är en bra start för att återuppbygga jordaggregat, porutrymmen, jordlim och organiskt material i jorden. Rent strukturellt och näringsmässigt blir jorden gynsam att odla i och vatteninfiltrationen och vattenhållningen ökar. Detta är det första viktiga steget för långsiktig markproduktivitet.

 

2. Genom att hålla marken täckt:

  • Skyddas den från vind och/eller vatten när den rör sig över markytan.
  • Hålls jorden på plats och därmed hålls även värdefullt organiskt material och näringsämnen kvar.
  • Avdunstar inte vatten som då blir kvar och tillgänglig för växterna.
  • Upprätthålls ett mer måttligt temperaturintervall, jorden hålls varmare i kallt väder och svalare i varmt väder, vilket är gynsamt för marklivet.
  • Begränsar mängden solljus som är tillgängligt för ogräsplantor.
  • Ges en skyddande livsmiljö för det ovanjordiska marklivet.
  • Minskas markkompaktion orsakad av nederbörd.

 

3. Mångfald är alltid bättre än enfald. Genom diversitet på växtlighet håller man mångfalden i jordens mikroliv högt. Detta förbättrar tex. nederbördsinfiltration och näringsomsättning, samtidigt som sjukdomar och skadedjur minskar. I jordbrukssammanhang kan man så botten- eller fånggröda samt tänka på god växtföljd överlag.

 

4. Med levande rötter (växter) i marken hålls fotosyntesen igång och

  • Koldioxid ombildas, med solens hjälp, till kolutsöndringar (mat) till jordens mikroliv hela växtsäsongen.
  • Jordens ekosystem bygger jordaggregat och porrum, vilket förbättrar markinfiltrationen.
  • Levande marktäcke kontrollerar vind- och vattenerosion, marktemperatur och nederbördspackning.
  • Skapar mat och livsmiljö åt insekter och djur
  • Dämpar ogrästrycket
  • Ger föda åt boskap, som kan integreras.
  • Mångfald av grödor kan upprätthållas.

 

Du kan lära dej grunderna i regenerativt jordbruk här:

www.bsag.fi/sv/grunderna-i-regenerativt-jordbruk/

Ett Ekosystem omfattar växter, djur och organismer i ett specifierat område, som interagerar med varandra och med dess icke levande miljö som väder, jord, sol, klimat och atmosfär. I ett ekosystem har varje levande part sin egen plats eller roll att spela.

 

Biodiversitet (biologisk mångfald) innebär i all enkelhet att det förekommer många olika arter och olika slags livsmiljöer. Denna mångfald av arter, den genetiska variationen inom arter samt mångfalden av ekosystem utgör grunden till allt liv på jorden och är en förutsättning för människans välfärd och existens.

 

 

Eu Kommissionens 64 sidiga publikation 52 tips för biologisk mångfald https://op.europa.eu/s/xLHe