I oktober 2021 påbörjade jag mina studier i Permakultur och Regenerativt jordbruk à 30 sp på Novia. I den första, av sex stycken 5 sp avsnitt, ingick analys av det egna tilltänkta området som skulle bli utvecklingsarbete i kurshelhetens sista del. Jag tänkte då att det är lika bra att slå till stort och ta sej an utmaningen att göra om den lilla obrukade åkern och harmonisera den med bostadstomten i stället för att låta den förbli oanvänd i vårt ekologiska jordbruk!
Redan innan studierna har blickarna nämligen fallit på denna soliga plats bredvid vår bostadstomt, som är rätt skuggig p.g.a byggnader, träd och skog. När jag blickat ut på åkern från köksfönstret har fantasierna gått kring ett större jordgubbsland, en blomsteräng eller solrosåker. Har ändå tänkt att en åker är en åker och att den kan man ju inte gå och förstöra, med vetskapen att då går vi miste om Eu stödena för den! Därtill har jag blivit avskräckt av arbetsbördan som ännu mera odlingsyta skulle föra med sej. Eko potatis odlas på gården men just denna lilla åker har fallit bort ur bruk då den bl.a har en otymplig utformning, har ett stenigt parti utmed ena diket, berg i dager, elstolpe mitt i, ett område med stor tall, samt att marken är något så vanskligt våt på höstarna så potatisen drunknar på hälften av arealen.
Vi skulle först ta fram information om området. Leta fram foton, kartor och analysera!
Jag sökte rätt på gamla jordbruksanteckningar från vår tid på gården. Samma år som åkern började odlas byttes de 7 tvärgående dikena ut till dräneringsrör för att ytan skulle bli maskinellt brukbar. Åkern odlades 2000-2011 konventionellt innan jorbruket omlades till ekologisk odling 2012. Fram till 2018 har det varit potatis och vall på åkern varefter den p.g.a sin otymplighet har enbart stått i klöverhaltig vall. Mellan åren 2000-2007 hade det odlats potatis hela tre gånger men bara två gånger under 2008-2018. Så åkern har mest bara stått i vall som förnyats ytterst få gånger. 2021 kunde jag vid inspektion bara konstatera att vallen blivit allt dåligare (glesare) och bl.a maskros hade fått fotfäste. Klöver fanns knappt kvar. Man skulle därmed kunna dra slutsatsen att jorden är bakteriedominerad och att bakteriediversiteten är låg i.o.m att växtligheten är såpass ensidig. Sommaren 2021 krossades vallen endast en gång då växtmassan var så klen. Under tidigare bättre år har den normalt krossats 2-3 gånger.
Sektorsanalys
Vägar
En grusad sandväg går upp till vår tomt som är gemensam med en granne. Vi har hand om skötseln som grusning och snöröjning då vi har traktorer. Nedfart till projektåkern sker från denna väg.
Sol
Projektområdets södra del skuggas rätt rejält under odlingssäsongen fr.o.m sen förmiddag och resterande dagen. Detta p.g.a storvuxna träd på grannarnas tomter samt träd på egen tomt som vi ej vill ta ned!
Vind
Har ej gjort mätningar men vindar kommer nog från alla vädersträck då det är ett öppet område. Även om det finns skog och hus i nord, syd och väst är vindarna hårda när vädret är turbulent. Extremväder är något som säkert blir allt vanligare dessutom! I mitt tycke har vintrarna varit ovanligt stormiga senaste åren!
Vatten
Under vår och höst, när vi är inne i regnperioder, så trycker det ut vatten från nordvästra skogen. Vattnet rinner snett ner över gårdstomten, vidare österut, mot åkern. De små dikena runt åkerns norra, västra och södra sida är rätt fastväxta! Den östra är ett utfall och kan stundom vara välfylld då vatten flödar norrifrån från andra områden. Åkern har sju dräneringsrör men marken har varit rätt vattensjuk och ej kunnat bära tunga traktorer efter mycket höstregn. Detta beroende på att jordmånen är finmo, som ger den vattenhållande egenskaper. Detta märks på sommaren under regnfria juli, att vattnet i djupare lager stiger med kapillärkraft och kommer växterna till godo, som då frodas trots torrperiod på uppemot 5 veckor. Extrem värme i juli utan regn betyder ändå att kommande nyplanteringar av buskar och träd behöver bevattnas de första åren. På sikt skall dock det som planteras klara sej självt.
Skog
Grannens höga granar i sydost. Hög blandskog i syd, som delvis är vår och delvis grannarnas. Hög blandskog i sydväst och hög lövskog i väst. De två sistnämda är våra så vi kan ta bort skuggande träd genom plockhuggning för att få in sol där vi så önskar. Vi vill ändå att skogen ska vara där, för fågellivet och annat villt, samt för att det ej skall bli bevuxet av högt gräs eller sly. Därtill är det ett insynsskydd till grannens tomt västerut med bl.a stor hall!
Höjdskillnader
Området har inga höjdskillnader som finns att notera på kartor men det finns en bergsknall mitt på åkern i dess norra del. Hustomten har för övrigt massor av berg upp i dagen här som var. Fina solbatterier, dvs utmärkta till att fånga och lagra solens värmestrålar.
Faktorer som påverkar mitt område.
Solbana och solvinkel vid sommar- och vintersolstånd.
Området är permakultur zon 3. Framledes kanske det blir zon 2. Klicka bilden för att förstora.
Vy från åkerns nordöstra hörn 13 oktober 2021.
Vy från åkerns södra ände 13 oktober 2021.
Här följer historiska flygbilder från Paikkatietoikkuna. Årtalet hittar du i övre vänstra hörnet. Bilderna går att klicka för att få större!
Jorden och livet i den
31.10 var jag ute och grävde tre gropar med spade för att få en uppfattning om jordens beskaffenhet samt för att göra ett s.k burktest, som avslöjer jordens sammansättning, dvs. vilken jordmån man har. Den visuella bedömningen vid grävandet var, att först kom ett 5-10cm lager av organiskt material och därefter ett jämnt brunfärgat matjordslager. Alven kom emot på ca 25cm djup.
Jorden hade ingen utmärkande lukt och den gick inte att forma, lerhalten är således obefintlig. Jorden smulades sönder och något enstaka sandkorn kunde kännas mellan fingertopparna.
Jordlivet på denna åker borde undersökas med mikroskop. Då jag grävde de tre hålen så såg jag bara en mask vardera i grop 1 och grop 2. Eftersom masken, som är högre upp i jordekosystemets näringskedja, var så fåtalig kunde man anta att det i värsta fall också är lite av bakterier, svamphyfer, nematoder, protozoer och organiskt material.
Burktestet som jag gjorde avlästes med linjal redan efter tre dygn fastän all ler ej ännu lagt sej (ler sätter sej långsamt och det kan ta veckor). Som jag redan kände med fingrarna så innehåller jorden ingen sand. Då jag klämde på den kvarblivna uppgrävda torkade jorden så pulveriserades den också enbart till askliknande konsistens. I bilden nere till höger kan man se en del av det tagna jordprovet och hur jorden har kladdat ihop sig till små gryn. Denna gryniga markstruktur kallas aggregatbildning och ger hålrum åt luft och vatten. I mina tre 750ml burkar ses altså ingen grus eller sand i botten. Det mesta är silt och ovanpå den har formats ett 1-2mm lager av ler. Så slutresultatet på mitt burktest visar att jordmånen är silt med 6,7% ler.
Det överensstämmer med tidigare tagna Hortilab markkarteringar, att jorden består av grövre silt. I karteringen från 2014 beskrivs jordarten som grovmo och året 2019 fick den beskrivningen finmo med pH 6,3.
Bergsknallen var utgångspunkten i burktestet.
Efter tre dygn har all ler ännu inte lagt sej i burkarna.
Vill du lära dej mera om jorden och om dess invånare kan jag rekommendera att du bekantar dej med mikrobiolog Dr. Elaine Ingham på nätet. Hennes elev, författare, lärare och jordbrukare Matt Powers besitter också mycket kunskap i ämnet.
Själv har jag också läst denna lättförståeliga Jord boken av Liselotte Roll, från 2021.
Genom att klicka på rutorna med årtalen kan du se vad som gjorts fram tills nu och hurudana planerna är för framtiden.
Planering. De första åtgärderna och skapandet av en blomsteråker.
Vidareplanering. Växt- och plantlista. Årets plantering och sådd.
Årets plantering, insådd av solros och förberedelse för ny odlingsbädd.
Året 2025 och funderingar kring framtida möjligheter.